Groups Essay, Research Paper
Gruppsykologi-sammanfattning
Vad ?r en grupp? Tv? olika uppfattningar i denna fr?ga har uppst?tt, Den individualistiska synen som har sin utg?ngspunkt i individen och individuella utvecklingar f?r att f?rklara ett beteende och den grupporienterade synen, som ser individen som en del av ett st?rre system. Det kan vara en grupp, en organisation eller ett samh?lle.
Det finns m?nga definitioner p? vad en grupp ?r, men f?renklat kan man s?ga att det ?r en samling individer som umg?s och har relationer med varandra, oftast f?r att n? ett m?l eller att utf?ra en uppgift. Det finns ?ven m?nga indelningar p? hur en grupp ?r uppbyggd, vilket jag tycker att jag har m?rkt under min tid i det milit?ra. Nedan f?ljer n?gra exempel p? indelningar:
· En indelning bygger p? f?rest?llningen att varje samh?lle och organisation ?r sammansatt av grupper som uppkommer spontant i ett samh?lle, som familjer, sl?kter, kamrat- och umg?ngesgrupper Dessa kallades f?r prim?rgrupper. ?vriga gruppbildningar kom ur denna synpunkt att betraktas som sekund?ra fenomen och kallades d?rf?r sekund?rgrupper. . Jag har tex. f?tt en stor kamratgrupp fr?n de ursprungliga arbetsgrupperna p? SSS.
· Vissa grupper har man som referensgrupper. En referensgrupp fungerar som en m?ttstock i v?rderingen av egen och andras status. Den positiva referensgruppen representerar mycket av det efterstr?vansv?rda i livet.
· Man kan ?ven skilja mellan Dom-grupp och Vi-grupp, d?r vi-gruppen ?r en grupp som man k?nner sig tillh?ra och som man kan identifiera sig med och dom-gruppen en grupp som man k?nner sig fr?mmande inf?r och medlemmarna kanske uppfattas som avvikande.
· En annan grupp som fr?mst ?r uppbyggd f?r att ta tillvara organisationers intressen ?r en formell grupp, de har ett best?mt syfte, regler, rutiner och oftast ett formellt ledarskap. Inom formella grupper kan informella grupper skapas, oftast spontant genom personlig samh?righet och v?nskapsband.
I de m?nga grupper jag ing?r i kanske n?gon grupp tillh?r n?gon av ovanst?ende, n?gra har kanske hunnit utvecklas till n?got annat, i takt med att gruppen har mognat och man har b?rjat l?ra k?nna varandra b?ttre.
Inom den grupporienterade teorin har George Herbert Mead beskrivit att relationer och samspel mellan gruppens medlemmar fokuseras, kommunikation, roller och konflikter ?r av intresse. Jag h?ller med honom n?r han menar att gruppen ger sammanhanget f?r individuella handlingar, m?nniskan “f?ds” i samspelet med andra, v?rt jag och v?rt medvetande blir till i m?nskliga m?ten i vardagen i en social spegling, man handlar, och i andras reaktioner och attityder till denna handling “speglar man sig” och f?r ett jag.
Kurt Lewin har en teori d?r han menar att m?nniskan ing?r alltid i ett psykologiskt sammanhang som hon instinktivt f?rnimmer, hennes livsrum best?r av gemensamma beroenden och uppenbaras i tex. gruppens atmosf?r som p?verkar hennes beteende, Lewin utarbetade en formel som inneb?r att beteendet ?r en funktion av beroendet mellan personlighetsfaktorer och livsrummet, de egna krafterna har ursprung i personen sj?lv och resulterar i egna beteenden, medan inducerade krafter h?rstammar fr?n omgivningen och resulterar i gruppbeteende.
Ett bra exempel p? detta ?r en kommunikation mellan tv? individer. Man tolkar budskapet olika beroende p? situationen allts? omgivningen, kroppsr?relser mm.
Jag tycker att jag har m?rkt att i grupper med m?nga starka individer vilket ofta intr?ffar hos oss i det milit?ra s? syns det ganska bra att varje gruppmedlem str?var efter att skaffa sig en identitet, en del genom att vara aktiva en del genom att vara passiva och mest lyssna.
I en stor grupp med m?nga relationer respektive en liten med f? ?r det mycket sv?rare att f? en identitet, man blir mer anonym och det ?r mest de mest aktiva som syns, den enskildes ansvar blir mindre uppenbart .
I en liten grupp s? blir m?jligheterna att ge feedback b?ttre ?n i en stor, medlemmarna f?r b?ttre f?ruts?ttningar l?ra k?nna varandra och jobba b?ttre.
En liten grupp g?r att det fysiska avst?ndet minskar mellan varandra, det g?r kommunikationen mer personlig och stukturen beh?ver inte vara alltf?r best?md.
Den stora gruppen blir mer uppgiftsorienterad, jag tycker att ibland k?nns det som man inte kommer n?gon vart i stora grupper d?r m?nga viljor drar emot varandra. En liten grupp ?r allts? att f?redra, vilket ocks? m?nga forskare kommit fram till. Enligt Hare, 1972 s? ?r en grupp under tio den optimala gruppstorleken. Att vi i b?rjan p? SSS delades in i sm? grupper gjorde att vi snabbare l?rde k?nna varandra, vi fick komma ig?ng med feedback och l?rde oss att effektivt uppn? m?l.
Jag anser att man kan se mycket av vad som beskrivs i boken i vardagen. En grupp som en helhet med gemensamt t?nkande kan vara mycket bra.
Men n?r m?nga individer delar p? livsrummet i en grupp d?r m?jligheten till feedback kanske inte finns och medlemmarna i stor utstr?ckning f?rs?ker skapa sig en identitet s? kan detta leda till att en del inte k?nner att de h?r samman med gruppen.
Ett exempel ?r TV3:s Baren (som i och f?r sig ?r en t?vling med f?rsta pris p? en miljon kronor) d?r ett antal individer lever tillsammans som en grupp, d?r ser man tex. ett tydligt tecken p? projektiv identifikation d? medlemmarna har utsett en syndabock som de s?ger g?r allt sv?rt och besv?rligt, man ser hur en del faller in i roller och hur gruppen f?r sv?rt att arbeta. Detta leder till starka sp?nningar och konflikter mellan deltagarna.
H?r ?r det inte fr?ga om ett kollektivt medvetande dvs. att individerna i en grupp ?r sammanl?nkade av en enad kraft d?r den enskilde individens vilja kan domineras av gruppens vilja.
Hur att arbeta i en grupp eller team kan variera mycket p? grund av medlemmarnas erfarenheter. De flesta f?rst?r s?kert att samarbete beh?vs p? en arbetsplats f?r att uppgifterna skall kunna l?sas och f?r att individerna ska m? bra. Andra kan ha d?liga erfarenheter av s?dana arbetsformer. Teamarbetet kan vara f?rknippat med sv?righeter med s?mre arbetskvalitet och d?liga personrelationer som f?ljd. En s?dan grupp/team har tappat k?nslan av tillh?righet och samh?righet, gruppen/teamet fungerar d?ligt. Problemen kan best? av att man inte funnit l?mpliga arbetsformer, detta kan leda till l?ttk?pta f?rklaringar ex. som jag beskrivigt ovan med att personkemin inte fungerar.
Vad ?r d? skillnaden mellan en grupp och ett team? Ett team kan definieras som:
Ett mindre antal personer med kompletterande f?rdigheter som ?r helhj?rtat engagerade f?r samma syfte, prestationsm?l och arbetss?tt och som utvecklar ett ?msesidigt ansvarstagande f?r detta .
Vad en grupp ?r har jag beskrivigt i b?rjan av texten.
Inom psykologin anser m?nga ett en grupps liv finns i tv? plan, dessa h?rleds till tv? grundl?ggande dimensioner i arbetssituationen. De ?r relationsdimensionen med inriktning p? den enskilda individen och dess v?lbefinnande och arbetsdimensionen som inriktar sig mot uppgiften och effektiviteten. Arbetstillfredsst?llelsen blir b?st av b?da dessa processer och dess v?xelspel, n?r arbetet ger en personlig meningsfullhet f?r individen och n?r gruppen l?ser uppgiften.
Wilfred Bion har en teori om att i varje grupp finns det tv? grupper samtidigt n?rvarande: arbetsgruppen (progressiva) och grundantagandegruppen (regressiva).
Arbetsgruppen har en fungerande stuktur, individerna vet sina roller och f?r gruppen mot m?let. Bion menar att det ?r ovanligt med s?dana grupper, sv?righeter g?r att gruppen kan komma att regrediera, arbetet blir ineffektivt och kanske till och med kontraproduktivt. Grundantagandegruppen har ett s?dant irrationellt grupp fungerande,
detta kommer ifr?n dess omedvetna som-om antaganden. Detta antagandet st?r f?r vad gruppen anser vara riktigt och viktigt. Bion har tagit fram tre olika grupptillst?nd eller som-om grundantaganden:
· Beroende: Gruppen ?r ganska hj?lpl?s och beter sig som-om det finns en ledare som tar tag i uppgifter och f?r gruppen fram?t, denna ledare skall vara r?dig och trygg som en mor eller far. Genom att l?mna ?ver ansvaret p? ledaren g?r sig medlemmarna beroende. Om ledaren sedan tar en f?r stor roll kan detta leda till problem d? medlemmarna kan tr?ttna p? att underordna sig och vill ha tillbaka ansvaret.
· Flykt/kamp: Gruppen beter sig som-om de flyr eller bek?mpar n?got. Ett flykt scenario kan utspela sig genom att gruppen inte ?r riktigt n?rvarande, de sm?pratar, slarvar med tider mm, allt f?r att slippa sj?lva huvuduppgiften. ?r gruppen inst?lld mot kamp inriktar sig fr?gorna om makt och kontroll, gruppen vill ha handling och vill ha en ledare som kan leda kampen.
· Parbildning: Gruppen beter sig som-om att allt ?r bra och behagligt. De ?r i ett tillst?nd av hopp och l?ngtan.
Lars Lorentzon har ?nnu ett grundantagande n?mligen symbios. I detta grundantagande st?r gruppen inf?r obegripliga fr?gor, att vara eller inte vara, varf?r finns vi till mm. Omgivningen k?nns overklig och gruppen f?r en osammanh?ngande v?rldsbild.
Jag tycker mig k?nna igen dessa antaganden, p? ?vningar b?de under lumpen och p? MHSK med lite s?mn och mat var dessa kanske mest tydliga. Man kan se att de som inte har ordentligt med f?rkunskaper ofta faller tillbaka och v?ntar p? att n?gon ska ta tag i saken, man intalar sig sj?lv att man m?ste g?ra n?got annat ?n att s?tta ig?ng med uppgiften mm.